Turkiet har fått sänkt kreditbetyg efter den utdragna ekonomiska och politiska krisen. Liran har i det närmaste kollapsat och företagarförtroendet faller*. Är det köpläge i turkiska fonder nu eller har vi bara sett början av krisen?

Alfred Berg skriver i en analys att det saknas sjukdomsinsikt och att utsikterna för en snabb förbättring är små. Risken är istället att inga eller i värsta fall fel policyåtgärder tas och att det förlänger den negativa spiral som Turkiet för närvarande befinner sig i.

Kreditinstitut beskriver att förutsägbarheten i det turkiska beslutsfattandet minskat och att de oroas för centralbankens självständighet. Moodys anser att det saknas en tydlig och trovärdig plan för att adressera de underliggande orsakerna till stressen i marknaden.

Rob Parks som är ekonomi vid Theob säger till WSJ att den turkiska centralbanken bör överraska marknaden genom att få upp valutan med 10 procent. “Men det finns alltid en stor skillnad mellan vad centralbanken borde göra och vad den kan gör på grund av missnöjet med högre räntor från turkiska tjänstemän”.

Turkiets problem eskalerade när USA införde sanktioner mot landet på grund av gripandet av den amerikanska pastorn Andrew Brunson. Trump straffade sin Nato-allierade med att fördubbla tullarna på stål och aluminium, vilket Turkiet valt att bemöta med egna tullar på flera varor. 

I Turkiet är det främst inflationen som utgör den stora oroskällan. Den borde kylas ned med högre räntor, men Erdogan har tydliggjort att han är motståndare till högre räntor och vill istället se en sänkning av dem för att öka tillväxten i landet.

Det är främst transport- och energikostnader som har blivit dyrare i Turkiet på grund av den svaga liran och fått inflationen fortsätta stiga. I augusti hade inflationen ökat till 17,9 procent på årsbasis, jämfört med 1,9 procent månaden innan.

Centralbanken uppgav att de kommer att göra vad som krävs för att justera valutan, rapporterade den danska tidningen Finans med stöd av Wall Street Journal. Ett utspel av landets centralbank gjorde att liran tillfälligt återhämtade sig något men valutafallet ligger ändå på omkring 40 procent hittills i år.

I CMC Markets finanspodd Björnfällan lyftes fram att defaultrisken, alltså att landet ställer in sina betalningar, på två års sikt uppgår till 15 procent. På fem års sikt ligger CDS:en på nära 30 procent.

*) Landets företagarförtroende föll i augusti till 96,4 från 102,7 månaden innan.

Artikeln är producerad av nyhetsbyrån Finwire i samarbete med Fondmarknaden.se

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapital.