Den svenska utdelningssäsongen går mot sitt slut. Det betyder att stämmorna har genomförts och utdelningarna har skiljts av. Samtidigt ger detta tillskott för fonderna. Här går vi igenom hur det fungerar.

Fonder får naturligtvis mängder med kuponger på dels obligationer men även på aktier. Äger man en aktie får man en kupong varje år om bolaget ger utdelning.

I länder som USA finns det till och med aktier som delar ut kapital till sina aktieägare varje månad. Det kapitalet som man erhåller som ägare kan man antingen återinvestera eller plocka ut och använda till exempelvis andra investeringar. Valet ligger på dig som aktieägare.

Fonder fungerar egentligen exakt likadant. En väsentlig skillnad är dock att det finns två fondtyper, en som delar ut pengar likt en aktie och en som återinvesterar hela din utdelning i nya andelar i fonden.


Låt tidshorisont påverka ditt beslut

Hur skall man välja? Det är helt beroende på horisont på din investering. Vill du själv styra din utdelning bör du välja en utdelande fond. Du kanske inte vill öka din exponering mot den specifika fonden eller helt enkelt plocka ut kapital för andra investeringar eller konsumtion.

Traditionellt brukar fondbolagen dock ha ackumulerande utdelningar. Det betyder att nya andelar köps för din utdelning, för privatpersoner, medan stiftelser och institutioner istället har fonder som delar ut pengar.

Är det exempelvis ett pensionssparande med lång horisont och där du inte har något intresse av att ta ut kapital är det avsevärt bekvämare med en fond som varje år återinvesterar dina utdelningar i nya fondandelar. Du får långsiktigt ränta på ränta och slipper exempelvis courtage. Givetvis kan man även i detta fallet sälja av de andelar som man fått i utdelning.


De flesta fonder återinvesterar utdelningarna

Går det enkelt att se om det är en utdelande eller ackumulerande fond? Det stora flertalet fonder för privatpersoner är ackumulerande. Fonderna återinvesterar utdelningarna åt dig. Flertalet fonder som delar ut pengar brukar ha en förkortning i sitt namn, exempelvis “dist”, vilket står för att man distribuerar kapital till sina andelsägare. Ackumulerande fonder brukar ha förkortningen “acc”. Då många utdelande fonder riktar sig mot andra grupper än privatpersoner kan kraven på insättning av kapital ligga väsentligt högre den vanliga fonden.

Finns det skattemässiga effekter? Har du inte ett ISK-konto så är det skattemässigt negativt med en utdelande fond. Bakgrunden är att du måste skatta för utdelningen precis som på aktier, vilket man slipper med ISK-konto. Har du inget ISK kommer du således att betala utdelningsskatt precis som på aktier.

Vill du läsa mer om hur olika fonder fungerar så har vi tagit fram en ordlista och beskrivning av de viktigaste områdena, läs mer här.

Fondmarknaden.se

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.